Prenumerera på nya inlägg
Kategorier
- Branding
- Den Personliga Arbetsplatsen
- Det egna drivet
- Digitala möten
- Digitalt samarbete
- Distansarbete – Distribuerade team
- Effektskapande Medel
- Engagerat arbetsliv
- Från min horisont
- Hybrid
- Jobba Bättre Digitalt
- Konsultliv
- Ledarskap
- Målstyrning
- Motiverande Målstyrning
- Onboarding/Preboarding
- Organisationskultur
- People Powered Business
- Produktivitet
- Se-, hör- och läsvärt
- Workshops
Etiketter
användarbehov
collaboration
Den Personliga Arbetsplatsen
digitala möten
digitalsamarbete
digitalt samarbete
distansarbete
distansmöten
distanssamarbete
Effektskapande Medel
Eget ansvar
engagemang
goal setting theory
hemarbete
Hybridarbete
innovation
inspiration
Jobba bättre digitalt
konsulting
ledarskap
motivation
MS Teams
mäta
mål
okr
Ord och uttryck
organisationskultur
people powered business
Personlig branding
presentationer
produktivitet
resultat
samarbete
team
teams
transparens
usability
UX
vanor
videomöten
värde
webbmöte
webinarier
WfA
zoom
Arkiv
- september 2022
- augusti 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
Ett nej kan också tillföra värde
KonsultlivUnder mina år på IBM har jag nog utbildat något tusental konsulter.
Det råd för deras nystartade arbetsliv som jag mest envist givit under alla dessa år är att alltid försöka tillföra värde. I alla sammanhang, i alla former och alltid
Då menar jag inte bara det mest grundläggande, så klart, att leverera det värde som vi faktiskt får betalt för – utan det där extra, utöver förväntningarna. Att bidra med ett nytt perspektiv, en erfarenhet från tidigare, kanske från en helt annan bransch men där man ser paralleller som andra kanske inte ser.
Detta gäller inte bara i arbetet, men även i umgänget, såväl live som online. Den som kan bidra med värde i konversationen lägger man märke till och uppskattar (så länge man inte tar över, så klart).
Värdet av ett ”nej”
Men, ibland tror folk att ”tillföra värde” innebär att alltid säga ja och att instämma. Men ibland kan det största värdet ligga i ett vänligt och välformulerat ”nej, men….” eller ”nej, för att…”. Om du ser att någon är på väg åt fel håll, i handling eller i resonemang, är det bästa sättet att tillföra värde att ge dem en knuff i rätt riktning. Men för att knuffen ska tas väl emot behöver man förstås vara diplomatisk och pedagogisk.
Frågar uppdragsgivarna verkligen efter vad de behöver?
Därför menar jag att det första tillfället att visa sitt värde som konsult när man får en förfrågan (eller någon som säljer konsulttjänster) är FÖRE man lämnar offert. Redan när man läser uppdragsbeskrivningen bör man fundera på om det uppdragsgivaren frågar efter verkligen är bästa sättet att ta sig an det problem de vill lösa. Och om det inte är så, eller man är tveksam, bör man försöka att känna uppdragsgivaren på pulsen (försiktigt, så klart) hur det kommer sig att de beslutat sig för att just detta är lösningen på deras utmaning. Alternativt (hellre?) kan man lämna offert på vad de frågar efter, men lägga upp förslaget på ett sådant sätt att det ingår någon sorts utvärdering av lösningens lämplighet i början av projektet.
Vad är din erfarenhet eller åsikt? Har du, som konsult, talat om för uppdragsgivare att de är på fel spår? Hur gick det? Har du, som uppdragsgivare, råkat ut för att konsulter rått dig att byta riktning? Hur upplevde du då det?
Ditt anseende – Din sysselsättningstrygghet
KonsultlivInte många svenskar i modern tid illustrerar högt anseende bättre än Hans Rosling gör
Anseende.
Kanske ordet känns lite gammaldags? Men det säger precis vad jag är ut efter. Precis vad som är så viktigt för att kunna arbeta som konsult, föredragshållare eller många andra roller.. Anseendet är det viktigaste du har i dessa typer av arbete. Anseende är hårdvaluta.
Men är inte anseende samma sak som rykte? Inte i min bok.
Ryktet går före dig.
Anseendet följer efter dig.
För mig finns det en enkel formel.
Anseende är att:
Alla tre är nödvändiga.
Självklart är det inte en alldeles enkel ekvation. Jag skulle tro att man börjar i mitten, på att identifiera något man är eller kan bli riktigt bra på. Nästa steg borde bli att sondera efterfrågan, nu och framöver. Räcker den? Behöver jag modifiera eller utveckla det där jag är riktigt bra på för att matcha vad som efterfrågas? Slutligen måste man jobba med personal branding, se till att rätt personer känner till och förstår vad det är man är stjärna på. Som jag resonerat i mitt tidigare inlägg Arbetsgivaren; din distributionskanal måste man arbeta på två fronter. Att både nå ut till slutkunder och till de kolleger deller samarbetspartners som frontar potentiella uppdragsgivare. Om inte de känner till din expertis kommer de kanske inte ens att försöka sälja tjänsten, än mindre att bemanna den med dig.
Vad tycker du? Hur arbetar du på ditt anseende? Hur håller du din expertis aktuell och på topp? Hur bygger du ditt personliga varumärke?
För att gå en mil i någon annans skor måste du först ta av dina egna
Från min horisontLyssna till kunden!
Förstå användarna!
Känn din motståndare!
Vi har alla hört uppmaningarna. För att bättre kunna sälja vad kunderna verkligen vill ha och uppskattar, för att designa saker som folk vill och förstår att använda, uppskatta och rekommendera sina vänner och bekanta – eller för att besegra dina motståndare – måste du först känna och förstå dem. Ganska självklart egentligen (även om det glöms bort alldeles för ofta i alla fall).
Men mycket enklare att säga än att göra. Åtminstone att göra bra.
Höra för att svara eller lyssna för att förstå?
Det är så lätt hänt att man bara skrapar på ytan, skapar en chimär av förståelse, men utan djup eller riktig insikt. Du mäter och etiketterar diverse dimensioner, fokuserar allt mer på individer eller personas istället för anonymiserande marknadssegment. Bra så. Men tillräckligt? Alltför ofta är vi alltför upptagna med att tänka på vårt nästa drag. Ungefär som att sitta när någon talar, nicka instämmande men vara helt fokuserad på hur man ska svara eller nästa fråga man ska ställa – istället för att lyssna för att verkligen förstå och få insikt. Höra men inte lyssna aktivt, och absolut inte lyssna empatiskt.
Kontext, historia, drivkrafter!
Utöver denna brådska att använda det du hör för att nå ditt mål istället för att lyssna för att verkligen förstå, gör vi ofta ett annat stort misstag: att vi betraktar dem, men från vår egen horisont, vår egen kontext, och alltså totalt missar ”deras Varför”. Vad är deras historia, bakgrund, erfarenhet? Vad är kulturen och vanorna i deras företag, geografi eller religion? Eller kanske deras erfarenheter som gjort dem känsliga för företeelser och uttryck som är fullkomligt oskyldiga för dig.
Detta är ett typiskt fall där personer som jag behöver vara medvetna om sitt ”white privilege” (finns det något bra uttryck på svenska för det egentligen?). Låt oss ta bilden ovan (inte min, men utan copyright). Det är nog ganska annorlunda för en vit, medelålders, heterosexuell familjefar från en svensk stad att springa ett välgörenhetslopp i högklackat jämfört med vad det skulle vara för en tonårsgrabb i en homofobisk landsort i Ryssland eller något annat land där man dyrkar ”rediga, starka män” eller där man har stark homofobi av religiösa eller andra skäl.
Eller som jag insåg en dag på kontoret när jag talade med en favoritkollega om xenofobi och religiösa fördomar. För mig var han en värderad, kunnig och trevlig kollega. En jämlik – minst. Men för xenofoberna var han bara ännu en muslimsk invandrare från Nordafrika. Även om han och jag skulle säga eller skriva exakt samma saker skulle svaren bli helt annorlunda, baserat på hur de andra såg på oss.
Så nästa gång du försöker lära känna din kund/användare/motståndare, gräv lite djupare. Försök förstå var de kommer ifrån, vad är deras kontext, deras erfarenheter och drivkrafter. Och ta av dig dina egna skor. Lämna din kontext, dina erfarenheter och drivkrafter utanför – även om det kan vara nog så knepigt.. Jag är säker på att slutresultatet blir bättre (även om det kanske tar lite längre tid att komma fram till det).
Har du egna erfarenheter eller reflektioner på ämnet? Kommentera gärna!
Detta är en ompublicering på svenska av ett tidigare blogginlägg från thesocialswede.com